Skjut mej, bara gör det! En riktigt överjävlig dag på jobb, ap-mycket att göra, inget funkar och missar jag mitt tåg. Väl på stationen, verkar personalen roa sig med at byta spår på avgångarna. Efter ett jäkla springande mellan diverse platformar är jag äntligen på tåget med frostbett. Sur och vresig slänger jag upp resväskan ovanför sätet, sen kommer Mr. Präktig och kontrollerar min biljett och meddelar att jag måste byta vagn för denna går enbart till Hbg. Jag blir mer sur och säger att jag tänker minsann inte byta nu för jag är frusen och så jäkla trött, bordering on narcolepsy. I Hbg får jag givetvis byta vagn, så tar min handväska och stiger tjurigt av och på främre delen. Några minuter senare är jag på väg mot Ängelholm.... cirka tre minuter efter att jag parkerat mitt arsle inser jag att jag glömt min resväska på andra tåget som nu är på väg tillbaka till Malmö! ORKA! Jag får ett inre psykbryt och får sedan mecka med konduktören, som ringer till sin kollega, som antagligen minns mej som "surfittan" och förklarar läget. Kul. Undertiden har samtliga i vagnen hört vad som utspelat sig och ALLA sitter och ler och flinar! Mamma kommer och hämtar mig på stationen och under bilfärden hem lyckas jag lugna mej något...tills vi kommer på uppfarten, det är beck svart och vi möts av ett stycke granne med flicklampa. Visar sig värmepannan har lagt av och elen....jag är snart övertygad om att mitt egentliga namn är Murphy.