Igår natt vakna jag till av att jag höll på att trilla av sängen. Jag ligger alltså då nere vid fotändan ihopkurad som ett litet missfoster. Min säng är 160 cm bred, plenty of room, men nä nä. Jag vill hellre ligga som en pretzel i ett hörn. Hur avslappnande är det, egentligen?

En annan variant som Cc fått erfara är att jag ligger som om jag vore ett skyltex från Fonus. Raklång, på rygg med händern fint folded över magen. Det måste i alla fall var mer fridfullt.